Krigsekonomi och nya krigsmedel

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har pågått i två år. Krig mellan Hamas och Israel har pågått sedan oktober 2023. Dessa krig upprör vår del av världen allra mest. Båda krigen har sin historiska bakgrund. Det som är gemensamt är att världssamfundet inte har lyckats skapa förhandlingar för stillestånd, än mindre fred. På denna blogg konstaterade vi 2022 och 2024 att utvecklingen är på väg mot en krigsekonomi. Frågan måste ställas: När kan vi tala om ett tillstånd i vår del av världen för krigsekonomi? Här en möjlig definition: Krigsekonomi är en omfattande samhällsekonomisk mobilisering för krigsändamål. Det tillståndet har vi knappast uppnått. När om någonsin kan Sverige och närliggande länder tala om krigsekonomi? Andra samhällshot kan och bör granskas samtidigt, som gängkriminalitet och droghandel med flera slags kriminalitet byggd på grovt våld, cyberattacker och infiltration i samhällskroppen. Det kan vara tjänligt att se krigsekonomi och grov kriminalitet i en gemensam hotbild. När det gäller cyberbrott är behovet uppenbart att samordna spaning av attacker från Ryssland och attacker från ligor baserade i utlandet. Med tillkomsten av AI blir det uppenbart. Klassiskt vetenskapliga studier kan hjälpa oss i översyn av problembilder och definitioner. Mycket kommer vi inte att kunna förutse, ens i vår vildaste fantasi.

Ett nytt paraplybegrepp kan uppstå som inrymmer klassisk krigsekonomi och nya former som hybridkrigföring, proxykrig och nya knappt kända former. Bör krigsekonomi också sammanföras med utveckling av utnyttjandet i rymden? Gamla ”hederliga” begreppet krigsekonomi kan få nytt innehåll som blir tungrott i diskursen, för att inte säga ohanterligt.

Vilken strategi byggs upp i Ryssland och i Putins närhet? Nyligen visades i media en kartbild på Ryssland med grannländer som presenterades av Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland. Den visade enorma anspråk på territorier att införliva med Ryssland. Är detta hela sanningen? Är det ett villospår? Är det andra idéer som föresvävar Putin med användning av kärnvapen och rymden? Då räcker inte ett gammalt begrepp som krigsekonomi. Eller världskrig.

Gateau i Näsbypark, med vurm för det klassiska

–”Två semlor, tack” löd min beställning vid glasmontern på fina konditoriet, idag tisdag. Med luvan neddragen kunde jag inte uppfatta svaret, så jag sa ”Va?”. Detta upprepades ett par gånger med luvan avtagen tills att jag uppfattade konditoribiträdet: ”Klassisk semla?”. Jag tyckte då att jag utan alltför stort risktagande eller motfråga kunde svara ”Ja”.

”Klassisk” har blivit en landsplåga i många sammanhang. Tanken är kanske att det ska låta lite finare och märkvärdigare. Men det kan också vara ett sätt att produktdifferentiera mot andra varianter på semlor som i detta konditori. Eller höja status på en gammal tråkig produkt av vilket slag det vara månde. Klassiska pjäxor, klassisk längdskidåkning, klassisk långkalsong – ja, de är alla exempel som dyker upp under den klassiska sportlovsveckan.

Pekskärm i bilen, en säkerhetsrisk

Häromdagen åkte jag med en snäll granne med en ny fin Toyota för att lämna grovsopor. Grannen började reflexmässigt söka ÅVC återvinningscentral på sin pekskärm. Jag blev bländad av tekniken. Ville ändå säga att Hagby är närmast för en Täbybo. Grannen lyssnade på ett ouppmärksamt sätt och lät pekdatorn bestämma vilket ledde till att ett ÅVC nära Vällingby vore rätt val. Jag kände mig utkonkurrerad av färddatorn och svalde förtreten. Resan och ärendet att lämna grovsopor avlöpte väl och det blev samtidigt en trevlig bilfärd.

Några dagar senare gjorde mig grannen uppmärksam, med förebrående blick, på att Hagby hade varit mycket närmare och därför ett bättre val. Jag fann mig och svarade att jag inte fick en syl i vädret under hans utförande av magiska handrörelser på pekskärmen.

Forskare från Chalmers undersöker säkerhetsrisker med pekskärm i bilen. De förnekar problem. Kan det bero på att tillverkare av pekskärmar finansierar forskningen? Vad som också glöms bort är kroppens och kroppsdelarnas del i minnessystemet, kalla det ”taktila minnet”. Genom att utföra inställningar av reglage håller man sig sysselsatt med fingrar, händer och även fötter. Värdet för säkerhet och trivsel ska inte underskattas. Med konventionell teknik slipper vi risker som fibblandet på färddator kan medföra. Men en kombination av analog och digital teknik kan vara det optimala.

Exit NATO

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina var det rätt för regeringen att söka medlemskap i NATO. Ungern har som sista land godkänt Sverige, men det återstår att underteckna och att lämna över beslutet till NATO:s högsta ledning. Diskussionen om Sveriges beslut har börjat. Det är begripligt med tanke på den ofullständiga processen, utan hörande av folkets vilja och utan beslut i riksdagen med fullständighet och öppenhet beträffande USA:s villkor gentemot Sverige. Allt oklart borde kunna ordnas i efterhand, men finns det intresse hos parterna? Därför är det förståeligt att diskussionen redan är igång om villkoren, särskilt om kärnvapen. Att vara tillåtande i en diskussion om Exit är dessutom bra för att visa världen och Ryssland att demokratiska värden får ha plats i Sverige.

”Ungerska beslut”

Ulf Kristerssons benämningar i samband med NATO-behandlingar kan bli bevingade ord i sinom tid. Orbáns förhandlingsbeteende att komma med överraskningar i sista minuten har lärt Sverige och omvärlden att hans utfästelser inte går att lita på. Men det hade varit farligt att uttala innan Ungerns parlament röstar om ratificeringen som lär ska ske någon gång under slutet av februari.

Det torde stå klart att Orbáns krav på möte i Budapest var ett sätt att förbättra villkoren för köpet av fyra Gripen-plan. Hur effekten blev får vi inte veta, trots att SAAB-Gripen snyltar på Sveriges kamp för överlevnad i en ond värld. 

Det finns anledning tro att erfarna statspersoner, militärer och diplomater internt har dragit slutsatsen att Orbán kan man inte lita på, utan att säga det öppet. Det första löftesbrottet gällde att Ungern inte skulle vara sist i raden av NATO-länder att ratificera Sveriges ansökan om medlemskap i NATO. Frågan är om Orbán och Ungern har dragit samma slutsats. Nu följer också en diskussion om Sveriges beslut att söka medlemskap var det rätta. Där har vi en annan kategori, ”Svenska beslut”. Säga vad man vill, men NATO-turerna har inte förädlat The Art of Decision Making.

Sakta övergång till krigsekonomi

Att förbereda för fortsatt försämring av det geopolitiska läget bör medföra beslut och åtgärder med skyndsamhet eller med utdragen beslutsprocess. Militär har ifråga om Ukraina varnat för att kriget kan bli mycket långvarigt. Debattören Lars Bern har upprepat sitt krav på återinförande av värnplikten. Sverige befinner sig i början av en ny epok som får genomgripande förändringar till en konsekvent krigsekonomi där griffeltavlan och kritorna knappt kommit på plats.

Aleksej Navalnyjs plötsliga död

Reaktionerna på Aleksej Navalnyjs död har varit ett fördömande av regimen Putin. En avvikande uppfattning representeras av bloggaren Jenny Piper. Hon fokuserar på en dubbelmoral som hon finner hos Väst:

Men när den 55-årige chilensk/amerikanske journalisten och youtubern Gonzalo Lira tidigare i år dog i ukrainskt fängelse efter att ha suttit inspärrad i över åtta månader under tortyrliknande förhållanden efter att ha gripits av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) misstänkt för ”pro-ryska sympatier” då han framfört kritik mot den politik som fördes av regimen i Kiev, var det minsann locket på från hela etablissemanget.

Jenny Piper har alltsedan anfallskrigets början mot Ukraina den 24 februari 2022, där Putin ville förbjuda benämningen krig, gått till Putins och Rysslands oreserverade stöd. Hennes ifrågasättande av rapporteringen i Väst om Navalnyjs död är helt i linje med lojaliteten med Putin och Ryssland. Med samma brist på belägg som Väst går hon till attack mot västliga media.

Liksom i förgiftningsfallet augusti 2020 och andra mordförsök får vi avvakta eventuella belägg om orsaken till Aleksej Navalnyjs plötsliga död. Men resultatet är klart genom att Putin inte behöver vara rädd för konkurrens från Navalnyj i kommande presidentval senare i år, mars 2024.

”Det är här det händer”, säger kommunledningen i Skellefteå

Så säger Skellefteås kommundirektör och kommunalråd i samband med riksbankschefens besök i februari 2024. Ledningen försöker göra gällande att det mesta hänger på räntan, styrräntan som Riksbanken sätter. Att fokusera så på räntan underlättar propagandan för politikerna i Skellefteå. Om räntan inte sänks i närtid, då kan man fortsätta skylla på det. Om räntan sänks och hjulen inte börjar snurra, ja då kan man skylla på att räntan inte har sänkts tillräckligt. Men kära läsare, så dumma är varken skellefteborna eller näringslivet.

Snart kommer politiker och beslutsfattare att få kalla fötter. Förväntningarna kan visa sig vara väldigt överdrivna. Jan Blomgren, professor vid KTH, har påpekat att ”den gröna omställningen” kräver lika mycket el som Finlands samlade förbrukning.

Efter decennier av enorma skattesubventionerade satsningar på Sol & Vind bidrar de idag med ca 4 procent av världens energiproduktion. World Energy Council beräknar att det behövs 244 petawatt-timmar per år 2050, globalt. För att få NettoNoll, räknat från 2021 till 2050, behövs det då, globalt, byggas och driftsättas:

Alternativ ett: Ett kärnkraftverk på 2,1 GW varenda dag fram till 2050, eller

Alternativ två: Fyra tusen 2 Megawatt vindkraftverk varenda dag fram till 2050, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när det inte blåser. Vi måste avsätta 400 kvadratkilometer mark till vindindustrimark varje dag fram till 2050 eller

Alternativ tre: tvåhundrafemtio kvadratkilometer med sol-paneler varenda dag, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när solen inte lyser eller gått i moln.

Ovanstående saxat från Klimatsans.com av Göran Bergström, Factum Miljökonsult.

Frågan idag till kommunledningen i Skellefteå är därför: Har beslutsfattarna satt in Skellefteå i det större sammanhang som kommunen av nödvändighet är del av?

Vem blir president?

Att som svensk mediakonsument med intresse för samhällsfrågor gissa vem som blir president börjar bli farligt. Konsekvenserna kan bli så stora att man kan komma att önska sig ha hållit stor återhållsamhet. Det kan gälla andra omgången i valet av president i Finland. Det kan också gälla kommande presidentval i USA. I Finland finns risken att Alexander Stubb får griller i huvudet att vänslas med Putin i Ryssland. Eller Xi Jinping i Kina. I USA är de nuvarande pretendenterna i maktkampen, Donald Trump och Joe Biden. De visar tydliga tecken på sinnesförvirring respektive demens. Politiska reportrar talar om att välja det minst dåliga alternativet.

För mig som svensk med nästan tvångsmässigt behov att göra en förhandsbedömning, har det blivit viktigt att tänka på konsekvenserna. En finsk president hamnar i hetluften omedelbart. Och det i ett spel som kan handla om världskrig. USA:s blivande president kan komma i krig med Kina som vill erövra Taiwan. En utlösande fråga kan vara ekonomisk kollaps i Kina. Jag kan inte se någon av pretendenterna som högsta ansvarig. Det kan vara klokt att hålla sina bedömingar för sig själv och samtidigt intensifiera försök till analys bortom presidentval.